Skogen

Mio ÄLSKAR att vara ute i skogen. Han får ju alltid vara lös där så att försöka få honom att gå fint i koppel i eller i närheten av en skog är lönlöst, jag har gett upp för läänge sen haha. Förra veckan var vi ut i skogen en sväng och plockade svamp, det finns fruktansvärt mycket trattisar nu, och då tog jag några kort och filmade en snutt.



Eftersom Mio är så liten och har så korta ben och dessutom har ganska lång päls ser han oftast ut såhär när det är blött ute :P Alldeles tussig och lockig blir han.

Han gör också massa hyss som att äta svamp!! Har hört (dock inte läst nått själv) att hundar inte ska äta svamp, speciellt inte rå, så det är ju jättebra när han står och mumsar i sig hattarna på trattkantarellerna haha. En gång började han äta på en större beigefärgad svamp då blev vi lite oroliga att det var nått giftigt men han blev inte dålig, det var ju tur. Sen kan han få för sig att sticka om han får upp nått spår, men han kommer alltid tillbaka när man ropar så det är ju bra. Ibland springer han in i skogen på ett ställe om vi går längs en stig och så kommer han ut på ett helt annat ställe på andra sidan stigen eller nått sånt haha knashund!



Han är så underbar min lilla Mio! Varje dag är jag evigt tacksam att jag tog beslutet att lyfta luren och ringa Pia! Det är snart ett år sedan! Min lilla skrutt har hunnit bli 9 månader gammal, snart fyller han 1 år! <3


Cheyenne

Jag är inge bra på att uppdatera ofta i bloggen. Men det är skitsamma, ändå ingen som läser den här bloggen :P

Mio har haft en kompis här några dagar förra veckan och veckan innan. Denna vecka sa jag ifrån då jag kände mig trött och lättretlig och allmänt bläig (mitt eget välanvända ord) och det visade sig att min kropp förberedde sig på världens förkylning. Det började på jobbet natten till onsdag men jag gick iväg till jobbet iaf på onsdag kväll och fick snörvla mig genom hela natten. Min stackars arbetskamrat kan ju inte undgått att ha blivit smittad. Jag får väl jobba själv nästa vecka som straff ;) Mio är iaf lite ledsen i ögat för att inte Cheyenne (uttalas tjejen) kommer hem till oss varje morgon. Inga öron att nosa och slicka i. Men så fort matte är frisk kan vi låna hem henne igen nån dag ibland =)














Min kärlek

Jag kommer aldrig kunna beskriva med ord, tillräckligt bra, hur mycket jag älskar denna lilla varelse! <3


RSS 2.0